Vad är jag för människa egentligen?
Varför tror jag ens att jag kan förtjäna kärlek.
Jag gör inte ens något för att förtjäna den.
Jag är en egoist.

Jag har inte varit hos Emelie på kag vet inte hur länge.
visst, min bil e sönder.
Men varför skulle det hindra mig?
Jag kan låna bil, ta bussen, lifta eller vad som helst.
Men inte då.
Jag tar mig inte ens tid att åka och lägga blommor på hennes grav.
Vad gör det mig till?

Vi skulle ju erövra världen tillsammans.
Och vi fick en rätt bra start.
Jag Emelie och Anette.
Vi skulle överleva allt.
Alltid stod emelie och Anette vid min sida.
Det var aldrig något snack om saken.
Jag behövde inte fråga, de stod där ändå.
Trots att jag inte förjänade det så fanns de där.
Varje dag.
Hela tiden.

Och vad gör jag för att återgällda det?

Inte någonting.

Nog för att jag mår dåligt av saknad och fråter då jag besöker hennes grav.
Men inte fan mår jag bättre av att inte göra det.
Och varför skall jag tro att någon ger mig blommor då jag är borta när jag inte gör detsamma för de jag älskar?

Förlåt mig...