Äntligen sommartid.
Det innebär att vi går mot en underbar årstid.
Vintern kan dra åt helvete.
Jag blir inte ledsen om den inte kommer tillbaka.

Enda som är lite tråkigt äratt de ljusa mornarna so precis kommit är som bortblåsta igen.
Men de är snart här igen.
Nu är det bara värmen som saknas.
Men kylan är borta åtminstonde.
Ett steg i rätt riktning.

Jag kan bara älska, inte älskas.

Jag vill våga mer.
Försöka boosta självförtroendet så gott det går.

Jag tror jag är hungrig men är inte helt säker.
Men mat kan man aldrig få för mycket utav.

Vill skriva mer än jag gör men så fort jag sätter mig med tangentbordet så står det still i huvet.
Jävla skit.

Fruktansvärt trött. Nackspärr. Lite hungrig också men det går nog över.

Sitter och leker med lite bilder.
Försöker få Photoshop att fungera som jag vill.
Fast det är nog jag som inte funkar som det vill.

Ibland önskar jag att jag var den människan som andra vill att jag ska vara.
Att jag ska vara en stark axel att luta sig mot.
Jag vill kunna öppna upp mig och prata på.
På samma sätt som jag kan lyssna.
Lyssna är jag en jävel på.
Prata är jag inte fullt lika utvecklad i.

Har börjat komma in i ytterligare en sova dåligt fas.
Sover allt mindre och mindre varje natt.
Ligger och vrider och vänder mig i ett par timmar innan jag somnar.
Efter det sover jag max en timma i taget och är vaken samma tid innan jag somnar igen.
Vilket innebär att mornarna är jobbiga som tusan nu.
Och så fort jag kommer hem efter jobbet blir jag dåsig.
Men kan inte sova en liten stund då även om jag skulle behöva.
Då lär jag aldrig somna senare på kvällen.
Har haft funderingar på att åka och lägga mig i lastbilen.
Där sover jag alltid som ett barn.

Påsken är över.
Äntligen, ännu en högtid jag ger blanka fan i har blåst över.
Nu väntar jag bara på midsommar.
DET är en högtid värd att fira.
Sommar, sol, färskpotatis, sill, nubbe och öl. Det är inte utan att man längtar.

Och med påskens utvandring så kommer ju såklart snön.
Detta vita helvete, kan det inte bara försvinna för alltid.
Det är April om bara ett par dagar, då ska det inte vara snö.
Inte enligt mig åtminstonde.

Det enda positiva just nu i samband med påsken är att det blir kort-vecka på jobbet.
Fast har åtagit mig nattkörning på natten mellan Fredag till Lördag så lite timmar ska jag nog lyckas jobba ihop. Älskar att köra natt lite då och då.
Bara ligga och plöja mil medans stereon gör sitt bästa för att puma ut musik i hytten som ett inferno av lust och känslor.

Ska även ragga fatt i lite ledighet i slutet av April.
Blir att åka till Helsingborg och hälsa på Anette med familj.
Blir alldeles för sällan vi ses, och är inte helt sugen på att fira min födelsedag heller så då passar det utmärkt att stcka iväg en sväng och slippa allt.

Jag är hungrig som tusan, men har inte haft vett på att ta fram något gott.
Får se vad jag lyckas få lagat.
Det skulle sitta med en pizza nu faktiskt.

Och imorgon är det äntligen löning med.
Blir en sväng ut för att shoppa.
Behöver lite nya kläder.
Speciellt tröjor, vet inte var de tar vägen.
Tänkte jag skulle ha ett stativ till kameran med.
Är egentligen sugen på en ny kamera men det får vänta lite.
Kan ju inte köpa ny kamra stup i kvarte.
Men ett stativ står högst upp för tillfället.

Det är tur att jag inte får betalt för att blogga.
Då hade jag varit en fattig man.
Jag känner inte rktigt att jag har något att skriva om.
Att bara pladdra på om mina känslor hela tiden blir segt.
Att varje dag skriva vad jag gjort blir långtrpkigt.
Då räcker et med ett inlägg där det står "vaknade, jobbade, duschade, åt, ska sova nu."
Så vem vet, en dag kanske det står just så.
Då vet ni att det är slut.

Är så fruktansvärt sugen på nytt.
Nytt jobb, inte för att jag tröttnat utan för att jag sitter fast.
Fast i rutinerna.
Jag vill ha något annat, gärna något som innefattar att ligga ute på veckorna.
Få känna på även det chaffis-livet.
Men jag tror jag är för feg innerst inne.
Kikade på arbetsförmedlingens sida.
Finns en del jobb som jag kan tänka mig men det finns vissa problem.

* Inte här, jag måste inte ha ett jobb i Borås. Men det är här jag har allt jag kan inte bara lämna alla och starta nytt.
Och att flytta ifrån vänner och bekanta skulle ta hårt på mig.

* Säkerheten, som det är nu så kan jag det mesta på åkeriet. Jag får någorlunda bra lön och en del förmåner. Kommer bra överrens med jobbarkompisar och även chefen.
Att börja från noll blir jobbigt.

* Feghet. Jag litar inte på att jag är eftertraktad på arbetsmarknaden. Branschen skriker efter förare, men varför skulle e ta mig som är 22 år och endast har lite erfarenhet jämfört med många andra?


Jag vill ha så mycket mer, men det tar vi en annan gång.
Lusten att skriva av mig infaller inte...

Äntligen fredag.
Eller ja, torsdag men eftersom jag inte jobbar imorgon räknar jag det här som fredag.
Underbart med långhelg.
Varit en relativt lugn arbetsvecka men trots det är jag lika trött varje kväll.
Eller så beror det på att jag oftast bloggar efter att jag ätit.
Mat kan göra vem som helst slö.

Funderar på att gå till vårdcentralen imorgon och ragga tag i en remiss till en hudläkare.
Måste få stopp på all jävla acne på ryggen nu.
Den får mig att må dåligt över mig själv mer än något annat på min kropp.
Så min läkarskräck får skuffas undan en stund.
Säger jag nu åtminstonde.
Imorgon är en annan dag.


Jag vill berätta för dig.
Ännu en gång.
Du kanske glömt vad jag sa.
Du kanske inte trodde mig.
Du kanske önskar jag inget sa.
Hur som helst.
Jag vill berätta för dig.
Ännu en gång.
Men jag finner inte modet.


Saknar Emelie så det bara skriker om det.
Något fattas mig sedan hon försvann.
Jag gråter inte lika ofta nu.
Men likväl saknar jag henne.
Om hon ändå vore här.

Nytatuerad, äntligen.
Har gått och väntat på det ett bra tag nu.
Speciellt den senaste månade,
Och resultatet?
Jag är helnöjd.
Det är iof en sittning kvar för att göra klart skuggningen, men jag älskar den redan.
Och så underbart skönt att bli tatuerad.
Blandningen av smärta och skapande är nice.
Vissa delar som gjorde ont som tusan bara men det får man leva med.
Den som vill vara fin får lida pin.

Superbra väder idag, kallt som tusan men strålande sol.
Verkar bli liknande imorgon med, det gillar vi.
Så länge man sitter i lastbilen och kollar ut kan man tro att det är varmt ute.
Då solen skiner och man sitter i lastbilen med bra musik i högtalarna samtidigt som man har en längre transportsträcka, då finns det inget bättre ställa på jorden.
Känslan man får i kroppen då är nästintill obeskrivlig.


På tal om känslor.
Jag har insett att jag måste bli bättre på att förmedla mina känslor.
Inte bara jag tar skada av min empatilösa framtoning.
Så svårt kan det ju inte vara att få fram det man vill få fram.
Bära eller brista, orden måste ut.

Jag vill blir kär, sommarkärlek är ubnderbar.
Men direkt då jag börjar visa känslor för motsatta könet så slår det om hos mig.
Då blir jag defensiv och sätter stopp för vidare framfart.
Jag kan knappt låta mig själv veta om mina känslor för andra, jag kväver dem.
Jag vet inte vad jag ska göra med dem.
Släppa ut dom kanske skadar mig.


Looking at a photograph, the hands starts shaking,
tears are falling so fast.
I will not get over that, the mainstay has fallen, she passed away.

Sådär ja.
Nu var det söndag igen och snart dags för sängen.
Har varit fruktansvärt trött den senaste tiden.
Inte konstigtkanske med tanke på den lilla sömn jag får.
Har kommt in i en rktig svacka där jag sover max 3 timmar/natt.
Vaknar oftast till första gången runt midnatt och efter det så är det nästintill dömt att misslyckas med att somna om igen.
Sen vaknar jag ytterligare en gång till runt tre och det är ännu värre för även om jag lyckas somna om så vet jag om att inom en timme så ringer väckarklockan.

Behöver ju min skönhetssömn.

Så nu sitter jag här, mätt och belåten och kollar på Miami Ink.
Magen känns stor och jag tror jag behöver en dusch innan jag kastar mi i sängen.
Får se om jag orkar, får försöka masa mig upp tidigt imorrn annars så det hinns med innan jobbet.

Ska till Göteborg och köra imorgon, jag gillar inte att köra i Göteborg.
Jag kan inte stan tillräckligt bra för att det ska flyta på bra.
Så allting känns bara jobbigt.
Bara jag skipper spendera hela dagen där så är jag nöjd...