Ryggskott...

Har åkt på vad som verkar vara ett ryggskott.
Kan knappt röra mig utan att det smärtar som tusan.
Har dock hittat en ställning i fåtöljen här framför datorn som låter mig andas lugnt.
Sitter neddrogad på Ipre och Treo samt har hela ryggen full utav Salonpas-plåster.

Känner mig ynklig då jag vid rörelse nästintill skriker ut min smärta.
En smärta som inte kan jämföras med något annat.
Den för det manlga könet så välkända smärtan då man får en smäll på juvelerna är som en kittling jämfört med det här.

Funderar på om jag borde sjukskriva mig imorgon och fram tills ryggen är bra.
Men sjukskrivning innebär inkomstförlust.
Jag har inte råd att göra det, bättre att lida sig igenom det.
Och ska inte rörelse vara bra för ryggskott?

Annars idag har jag stora planer, försöka tappa upp ett bad att lägga mig i och bara drömma bort.
Ska även ta mig tid att läsa färdigt "änglar & Demoner".
En förbannat fängslande bok, påbörjade den i fredags efermiddag/kväll och har nu ungefär 90 sidor kvar.
Fastnade såpass mycket att jag antagligen kikar in på adlibris senare för att beställa den (den jag läser nu är brorsans).
Ska även beställa "I cirkelns mitt" isåfall.

Det var längesedan jag läste böcker u faktiskt.
Efter att skolan tog slut blir det mer och mer sällan.
Jag tror det beror på det faktum att biblioteket inte längre är lika lättillgängligt.

Borde skaffa ett lånekort.

Hur vet man att känslorna man har för en perosn är äkta ochj inte "fantomkänslor" för att man varit singel alldeles för länge?
Det känns ju bra, men samtidigt är jag osäker.
Vill inte att hon ska bli sårad för att jag är osäker.

Hon gör mig glad...