Gelehallon...

Sådär ja.
Tillbaka efter jul och nyår.
Ännu ett år att tillgodoräkna sig.
Ännu ett nytt år som ligger framför fötterna.

Ett tomt blad och en nyvässad penna för livet.

Jag har kommit till ett par insikter.
Det första är att jag trivs här inte.
Varesig i lägenheten eller i Borås.
Jag vaknade upp häromdagen, yrvaken och stel och stod vid fönstret och blickade ut.
Och jag kände inget mer än ångest.
Jag har inget som håller mig här.
Jag har ingen lust att bli här, Borås är bara en delstation.
Men var slutstationen är vet jag inte.
Har ett tag funderat på att flytta mig norrut.
Men jag är inte lika tvärsäker på det längre, jag vet inte om det skulle bli bättre.
Det kan lika gärna vara Växjö eller Lindesberg som väntar mig istället för Borås eller Umeå.
Men hur fan ska man veta det.
Jag kan inte bli en flyttfågel för all framtid.
Någonstans måste jag slå mig ner, så länge det är bort från Borås, bort från tristessen i det nuvarande så kan det vara var fan som helst.

Jag kanske åker till Island
Jag kanske super mig full
Jag är för fattig för London
Jag är för tyst för LA

Insikt nummer två är att jag saknar henne.
Jag vet inte om det är något jag dolt tidigare.
Men nu känner jag det åtminstonde starkt.
Jag vet att det är fel, att jag är fel för henne.
Men hon får mig att le och att må bra.
Själv säger hon att jag saknar "någon", inte just henne.
Visserligen stämmer även det lite.
Men ingen har fångat mig som hon har.
De gånger jag sitter och saknar någon tänker jag inte på någon annan.
Ingen jag har varit med har fastnat som hon har.

Och jag vet att det är fel, hon vill inte ha mig.
Hon har redan någon annan.
Det är svårt att konkurrera med sig själv, men ännu jävligare att konkurrera med någon annan.
Men jag saknar hennes huvud mot mitt bröst, attdra fingrarna genom håret på henne och höra hur hon njuter.
Jag vill höra hennes skratt igen, jag vill vakna på morgonen och känna just hennes kropp bredvid, ge henne en puss på kinden se in i de underbara ögonen och slippa stiga upp igen.

Therese är min ofångbara enhörning.