Det blir inte mer måndag än det varit idag.
Fyfan vad jag hatar måndagar.
Ibland förstår jag som aldrig förr vad Brenda Ann Spencer menade.
I don´t like mondays...

Var i Kinna och hälsade på familjen i helgen.
Ingetont om min familj men jag tröttnar rätt fort.
Jag känner inte att jag har någon riktig samhörighet med resten av familjen.
Varför vet jag inte.
Men jag känner mig som en utböling som inte passar in.

Och på tal om familj så tror jag jag ska ge upp sökandet.
Åtminstonde för nu.
Jag blir bara besviken.
Besviken på att jag inte hittar någon.
Besviken på att jag är för kräsen.
Besviken på singellivet.
Att vara singel ska ju vara en dans på rosor.
Men jag ser det inte så.
För mig är singellivet en transportsträcka till förhållandet man letat efter...